Vimshottari dasha: livets planetperioder

En födelsekarta är ett läge vid ett ögonblick. Vimshottari dasha är det system jyotish använder för att lägga tid på den: en följd av perioder där varje graha i tur och ordning sägs färga en sträcka av livet.

Namnet kommer av vimshottara, hundratjugo. Hela cykeln är 120 år lång.

Ordningen och längderna är fasta

Följden är alltid densamma och längderna ändras aldrig. Det enda som skiljer två personer åt är var i cykeln de börjar.

Summan är 120 år. Talet är systemets ram och säger ingenting om hur länge någon lever.

Starten kommer från månens nakshatra

Var cykeln börjar avgörs av vilken nakshatra månen stod i när du föddes. Varje nakshatra har en härskare, och härskarna följer samma ordning som perioderna ovan: Ketu, Venus, solen, månen och så vidare, varv efter varv genom alla 27.

Stod månen i Bharani, som har Venus som härskare, börjar cykeln i Venus period.

Men sällan i början av den. Hur långt in i nakshatran månen hunnit avgör hur mycket som återstår: hade månen passerat halva Bharani börjar livet med tio av Venus tjugo år, och därefter följer solen, månen och resten i ordning.

Vad en nakshatra är och hur de 27 fördelas beskrivs i De 27 nakshatrorna.

Perioder inuti perioder

Varje huvudperiod delas i nio underperioder, i samma ordning och proportion som helheten. Nivåerna har egna namn.

Maha dasha — huvudperioden — är mellan sex och tjugo år lång.

Antar dasha — underperioden inuti den — har en längd som följer av en formel: huvudperiodens längd gånger underperiodshärskarens egen periodlängd, delat med 120. Venus underperiod i Venus huvudperiod blir alltså 20 × 20 / 120, ungefär tre år och fyra månader, medan solens underperiod i solens huvudperiod blir 6 × 6 / 120, ungefär tre och en halv månad. Spannet är därmed betydligt vidare än "några månader". Varje huvudperiod rymmer alla nio grahor som underperioder, och den egna kommer först.

Pratyantar dasha är nästa nivå ned, räknad på samma sätt ur underperioden. Systemet går att dela vidare, men nyttan av ytterligare nivåer är omdiskuterad.

Traditionen läser de två översta nivåerna tillsammans: huvudperioden ger temat, underperioden färgar det.

Varför födelsetiden spelar roll här

Månen rör sig ungefär tretton grader per dygn och en nakshatra är 13°20' bred, så månen byter nakshatra ungefär en gång om dygnet.

Två olika saker kan därför gå fel.

Vilken graha cykeln börjar med. Låg födelsen nära en nakshatragräns kan startgrahan bli en annan. Följden och längderna i tabellen ovan ändras inte — de är fasta — men man kommer in i varvet på ett annat ställe, och allt som följer förskjuts därefter.

Hur mycket som återstår av den första perioden. Resten räknas som periodens längd gånger den del av nakshatran som månen ännu inte passerat. En osäker födelsetid flyttar därför både den resten och alla senare datum, som har fasta längder efter den.

Hur stor förskjutningen blir beror på vilken graha som börjar, på hur lång dess period är och på hur fort månen faktiskt gick just då. Exakta periodgränser är en egen fråga som vi behandlar separat innan rapporterna säljs.

Är födelsetiden osäker är perioderna alltså det som påverkas mest. Mer om det i Lagna.

Vad perioderna sägs beskriva

Traditionen läser den härskande grahan som periodens tema: de hus den härskar över, det hus den står i och de grahor den är förbunden med sägs komma i förgrunden under den tiden.

Det är också här namngivna mönster sägs bli aktiva — ett mönster i kartan knyts till perioden för de grahor som ingår i det. Se Yogas.

Att tidsbestämma är just vad systemet är till för i traditionen — det är jyotishs redskap för frågan när. Vad vi inte gör är att utfästa oss för att det stämmer: att en period tillhör Saturnus beskrivs i traditionens språk som att den ställer krav, och det är en beskrivning, inte ett besked om vad som kommer att inträffa.

Astronomi och regelverk är två olika saker

Månens läge vid en viss tidpunkt är astronomi. Det följer av efemerider och går att kontrollera mot dem.

Periodernas datum gör det inte. De följer av regler inom traditionen: ordningen, de nio längderna, de 120 åren och hur ett år räknas. Våra uträkningar använder 365,25 dagar per år; andra skolor räknar med 360. Samma månposition ger alltså olika datum i olika konventioner, och efemerider avgör inte vilken konvention som gäller.

Vad en period beskriver hör likaså till traditionen.

Dina egna perioder räknas ut i den personliga rapporten, och den löpande perioden ligger till grund för årshoroskopet.