Navamsa (D9): niondedelskartan

Navamsa betyder niondedel. Kartan kallas D9 och är den mest använda av jyotishs delningskartor: en andra uppställning som räknas fram ur samma födelseögonblick som huvudkartan.

Vad en delningskarta är

Huvudkartan, rashi eller D1, placerar varje graha i ett av tolv tecken. En delningskarta delar varje tecken i lika stora bitar och gör om bitarna till en ny karta.

Nio delar av trettio grader ger 3°20' per del. Vilken niondedel en graha hamnar i avgör vilket tecken den får i D9. Två grahor som står i samma tecken i huvudkartan kan alltså hamna långt ifrån varandra i niondedelskartan.

Varifrån D9-tecknet kommer

Niondedelen avgör inte tecknet ensam — det beror också på vilket element ursprungstecknet hör till. Serien börjar olika:

Sedan räknas niondedelen framåt från den startpunkten.

Exempel. En graha på 17° i Oxen:

1. Oxen är ett jordtecken, så serien börjar i Stenbocken.
2. 17° delat med 3°20' ger femte hela delen plus en bit, alltså den sjätte niondedelen.
3. Sex steg från Stenbocken, inklusive den själv: Stenbocken, Vattumannen, Fiskarna, Väduren, Oxen, Tvillingarna.

Grahan står alltså i Oxen i huvudkartan och i Tvillingarna i D9.

Fler delningar finns — tolftedelar, tiondelar, sextiondelar — men D9 är den som används bredast.

Vad den används till

Två användningar återkommer i litteraturen.

Att pröva styrka. En graha som ser stark ut i huvudkartan men står svagt i D9 sägs inte bära hela det löftet, och omvänt.

Värt att vara tydlig med vad det är: D9 är inte en andra mätning. Det är samma gradtal ställt upp en gång till enligt en regel, så den kan inte bekräfta huvudkartan — den kan bara visa samma uppgift i en annan indelning. Stämmer gradtalet inte i D1, stämmer det inte i D9 heller.

Relationer. D9 knyts traditionellt till partnerskap och till det som utvecklas senare i livet. Den läsningen är den mest spridda, och också den som bör tas med störst försiktighet — se nedan.

Vargottama

Står en graha i samma tecken i både D1 och D9 kallas läget vargottama, ungefär bäst i delningen. Traditionen läser det som att grahans uttryck är samstämmigt: det den visar utåt och det den bär inuti pekar åt samma håll.

Samstämmighet är dock inte detsamma som gynnsamhet. En graha som står svagt gör det i så fall konsekvent i båda kartorna.

Varför tiden blir ännu känsligare här

Inte allt i D9 är lika känsligt. Tre nivåer, från ömtåligast till stabilast:

D9-lagna och husen. I huvudkartan byter lagna tecken ungefär varannan timme; i niondedelskartan delas varje sådant steg i nio, så D9-lagna byter i genomsnitt var trettonde minut. Är klockslaget avrundat till närmaste timme är D9-lagna i praktiken inte bestämd — och eftersom husen räknas från lagna gäller det dem också.

Månen. Månen behöver ungefär sex timmar på en niondedel. En timmes fel spelar oftast ingen roll, men en avrundning till närmaste halvdag kan ändra tecknet.

De övriga grahorna. Solen och de långsamma rör sig så lite på en dag att niondedelen nästan alltid håller. Undantaget är läget nära en delningsgräns — står en graha på 3°19' eller 6°41' kan även en liten osäkerhet flytta den ett D9-tecken.

Att klockslaget är ungefärligt gör alltså inte hela D9 oanvändbar. Det gör D9-lagna och husen oanvändbara, och lämnar planeternas D9-tecken mestadels intakta. Mer om kraven på tid och ort i Lagna.

Vad den inte avgör

Kring D9 finns den mest långtgående populärlitteraturen i hela ämnet — påståenden om vem någon kommer att gifta sig med, när det sker och om det håller.

Att läsa D9 om partnerskap hör till traditionen och är ett etablerat bruk inom den. Två saker gäller ändå. Vi utfäster oss inte för att en sådan läsning stämmer. Och en karta som gäller en person kan inte uttala sig om en annan — den andra personen har en egen.

Det som däremot är kontrollerbart är själva uträkningen: vilken niondedel en graha hamnar i följer av dess gradtal, och det går att räkna efter.

Var du ser din egen D9

Den personliga rapporten innehåller både huvudkartan och niondedelskartan, ritade i nordindisk stil, tillsammans med en tabell över grahornas lägen och värdighet i båda.

Hur de tolv husen räknas i en karta beskrivs i De tolv husen.